Svenska

Simone Weil (1909-1943) var en fransk filosof vars betydelse med tiden ständigt ökar. Då inte bara hennes filosofisk-­litterära verk, utan också myten om henne som en kämpande intellektuell. Hon insåg tidigt nazismens faror och arbetade aktivt mot den, både filosofiskt och handgripligt i motståndsrörelsen.  <br/><br/><i>En civilisations plågor</i> samlar sex texter av Weil som på olika sätt berör civilisationens kris under 1930- och 1940-talet, inte sällan analyserat genom den antika litteraturen och kulturen. Linn Aplemo har översatt och Christine Zyka har  skrivit efterordet.

<i>Till det omöjligas konst</i> rymmer åtta essäer om litteraturens och konstens relation till det som inte låter sig fångas i en språklig eller konstnärlig framställning.<br/><br/>Carin Franzén rör sig över ett vitt fält av estetiska, filosofiska frågor, från Dante till Jelinek. På olika vis handlar texterna om den långa väg som gör konsten och litteraturen till något mer än konsumtion.<br/><br/>Carin Franzén är docent i litteraturvetenskap vid Linköpings universitet. Hon har bland annat givit ut <i>Att översätta känslan: En studie i Julia Kristevas psykoanalytiska poetik</i> och <i>För en litteraturens etik: En studie i Birgitta Trotzigs och Katarina Frostensons författarskap</i>.

"Den stora naturtomten hade en levande atmosfär. På sydsidan klättrade ett mossigt litet berg bland tallar och ekar med livliga nötväckor. I väster anades hemlighetsfulla stigar inne i blåbärsriset, och på norrsidan gränsade tomten brant mot en allmänning med ett glittrande sund som fond. Genom att det inte fanns några inhägnade gränser kändes allt på en gång enskilt och öppet, ungefär som i det lyhörda gamla huset."<br/><br/><br/><br/>Här, i sommarstugans väggar och tak och i den omgärdande naturen, bekantar sig Nina Burton med myror och bin, rävar och ekorrar; arter av olika slag, alla med sina skilda språk. Med smittande nyfikenhet letar hon fram existensen i alla dess former, det mysterium som är livet.

"Anser du att man kan mäta värdet av en vänskap genom dess varaktighet?"<br/><br/>Den schweiziske författaren Max Frisch nedtecknade under sitt skrivande liv en rad skarpsinniga och underhållande frågor riktade både till sig och till läsaren.  Dessa kom senare att sammanställas i en bok som blev enormt populär bland hans läsare. Frågorna spänner över ett brett spektrum av ämnen, som vänskap, pengar, hemvist och döden. Genom svaren lär man inte bara känna sig själv utan kanske även sina vänner.

Öppningar är ett urval artiklar och kritik som renodlar det korta formatet. Boken är ett associativt flöde av texter om konst, filosofi, idéhistoria och politik. I de små händelserna och biografiska notiserna speglas ett större idésammanhang. Den korta formen förenar konkretion, omedelbarhet och komplexitet; den vill glänta på dörrar till oväntade tankar och sammanhang. Peter Cornell är författare och kritiker på Expressen, tidigare professor i konstens teori och idéhistoria på Konstfack och på Kungl. Konsthögskolan.

<i>Våld </i>är en kort men knivskarp textsamling med rötter i en serie undersökande slöjdartiklar i Västerbottens-Kuriren. Från en flyktingförläggning i Jörn där de nyanlända instrueras att fläta näver, till storspovar och spigg och socialbidrag i Kåge. <br/><br/>Slöjd- och textilhistoria kittas samman med frätande scener ur ett liv, det moderna planlösa irrandet efter sammanhang och tillhörighet. <br/><br/><i>Våld</i> är delvis prosa, delvis essä, ibland följsam, ibland som hammarslag. Men mest kanske ett angrepp på slöjdens lojhet, små sagor om våldet i varje material och maskin, ett klagorop över samtidens förljugenhet och ett knäfall framför en bleknad kuliss av ett förlorat Iran.<br/><br/><i>"</i>Våld<i> är ingen berättelse från A till Ö. Det är spridda betraktelser och tankar som sammantaget skapar en helhet. Det är charmigt, allvarligt och humoristiskt. En stor liten bok." </i>BTJ, Ylva Floreman<br/><br/><i>"Anahita Ghazinezam har skrivit en djupt originell bok. Hantverksskickligt har hon skapat en väv av disparata trådar och den hänger på något underligt vis ihop alldeles utmärkt. Det blir rent av makalöst bra!"</i> Göteborgs-Posten, Eva-Lotta Hultén

"Häromveckan kom uppdaterade nyutgåvor av två välkända böcker om länderna som geopolitiken och kulturen just nu roterar kring. Göran Rosenbergs "Friare kan ingen vara" och "Det förlorade landet" är personliga analyser av modernitetens två stora, idéburna nationsprojekt: USA och Israel, som just nu tycks rasa ihop framför våra ögon. De hör också på rent estetiska grunder till den svenska sakprosans mest betydelsefulla verk." -Viktor Malm, Expressen<br/><br/><br/><br/>"Vad har hänt med Amerika?" är en fråga som många ställer sig idag. "Vilka idéer är det som driver Amerika?" var den fråga som Göran Rosenberg ställde sig i sin bok  Friare kan ingen vara, som när den första gången utkom i början av 1990-talet väckte stor uppmärksamhet. "Nittiotalets viktigaste bok", skrev en svensk kritiker. "The best book about America written by a European in recent years", skrev en amerikansk kritiker. Friare kan ingen vara är en kombination av reportage och idéhistoria, berättelse och reflektion; en bok som ger perspektiv på Amerikas agerande i världen och på hemmaplan, som sätter in  rasismen, isolationismen och antikommunismen i ett spännande historiskt perspektiv.<br/><br/><br/><br/>När Friare kan ingen vara nu ges ut igen är det i en uppdaterad och utvidgad upplaga där Göran Rosenberg dels följer upp några av berättelserna och händelserna i boken och dels i ett nyskrivet kapitel följer den amerikanska idéns dramatiska metamorfoser i den turbulenta epoken efter den 11 september 2001.